Byvandringar | Stöde Finnskogsbyar

Byvandringar

 

 

Vandringen mellan Vigge och Tjärnsjön den 9 augusti 2015.


Kjell Svanberg kom med förslaget till denna vandring. Jag sa: om du börjar gå från Vigge och jag börjar gå från Tjärnsjön så får vi se om vi möts. Men detta var nog inget bra förslag för stigarna har för det mesta försvunnit på grund av avverkningar och stormar bl.a. stormen Ivar. Förr vandrade folk mer och när korna gick på bete i skogen så hölls stigarna öppna. Så det behövdes förberedelser.
Kjell och Göran Höglund började leta stigen från Snårkullvägen, för från byn i Vigge gick det inte hitta stigen.

Från Tjärnsjön fick jag hjälp av min bror Almer och min dotter Eva att leta stigen, men det var inte många ställen som vi lyckades med det på grund av avverkningarna och fortfarande stormfälld skog. Det hade också behövt byggas nya broar över bäckarna. Kent Eriksson kom också och hjälpte till att märka ut och ”röja” ur litegrann där vandringen skulle gå. Enligt ”Ekonomiska kartan” från 1966 så fanns stigen utmärkt och den ringlade från än den ena till den andra sidan av gränsen (Rågången). Så det blev lite enklare att följa ”Rågången” en del av vandringen.


Alla som vandrade följdes åt första kilometern till där Selin hade stugan på Snårkullen, som det nu bara finns rester av.(Snårkullen är berget mellan Vigge och Tjärnsjön) Där fick vandrarna möjlighet att välja om de ville gå den lättare vägen, det var en nybruten väg därifrån till en bilväg, men 1 kilometer längre än den ”svårare” vägen. De flesta valde den svårare.


Någon dag före fick jag hjälp av Raymond Rinnan att sätta upp ett tält, vi hade valt att ha samlingsplatsen vid 4-vägskorsningen strax före byn, sedan gjorde vi en ”finjustering” av stigen. Kjell och jag skulle förbereda där dagen före vandringen, men blåsten, troligen en tromb, hade lyft iväg tältet några meter bort och satt ner det över en liggande torrgran, men det hade inte gått sönder. Men vi fick kalla på förstärkning så Gerd Högdahl och Sören Sjölander kom och hjälpte oss att bära tillbaks tältet.


Det var 25 stycken som vandrade. Eva och jag gick och mötte vandrarna på halva vägen. Det var några som åkte bil till samlingsplatsen av olika skäl, men de ville ändå vara med och träffas. Vi var 40 stycken sammanlagt. Kjell hade ordnat med grillar så den som hade med sig korv eller annat kunde grilla. De flesta hade med fika, men de blev också bjudna på kaffe med lite fikabröd och gott Tjärnsjö-vatten. Vid samlingsplatsen spelade också Kjell-Ivar, bl.a. signaturmelodin "Livet i finnskogarna".  Vi hade tur med vädret. Det blev en väldigt trevlig dag. Tack alla Ni som kom och förgyllde dagen.

Gerd Eriksson

 

 

        

Gerds tält blåste till skogs.             Kjell kollar på GPS:en var han är

 

 Under förberedelserna   

Paus under vandringen

 

  

 Som synes var det ganska mycket folk som deltog i vandringen

  

     

 

 

 

Vandring till Lappnäset Hällsjön 31 Juli 2012

Som vanligt när vi har våra vandringar var vädret ganska hyggligt.

Vi samlades vid Hällsjöbron för att senare bege oss med bil till Lappnäset.

 

 

Samling vis Hällsjöbron

 

Ett stycke in på vägen till Lappnäset gjordes ett stopp för att titta på och lyssna på Ingvar E:s
Information om MYRMALM som tagits upp här.
På den plats vi stannade vid hade det funnits en ugn för grovbearbetning av malmen, men ugnen försvann i samband med byggandet av vägen.
Ingvar berättade att man efter grovbearbetningen här, transporterade malmen med häst till Johannesfor Bruk, där man ytterligare bearbetade det man fått från Hällsjön till långa sränger, som därefter transporterades till Sörfors Bruk, där det fanns masugn för ytterligare bearbetning

 

 

 Sixten J med en bearbetad myrmalmsbit. Det är ett stycke av de stänger man gjorde i Johannesfors

Sedan vi fått iformation om myrmalmen fortsatte vi till vägens slut där vi parkerade våra bilar.

Så mycket bilar har det nog inte varit samtidigt på den här vändplanen.

Sixten gör sig klar för ”promenaden” till Lappnäset.

 

Efter en promenad på ca 1 km utefter den led som Ingvar och Kent E märkt ut var vi framme vid Lappnäset.
Det är en plats där samerna under början av 1900-talet hade sitt läger under sina vandringar ned rill kusten. Förmodligen Hälsingekusten. Man utnyttjar ju än idag Hornslandet för vinterbete.
Platsen var ganska speciell med mycket hällar och vitmossa

Väl framme berättade Ingvar vad han visste och hade hört om de samer/lappar som vistats här. Bl. a. om ”Kaffethomas”. En lapp som gillade kaffe.
Mer om detta i den nya boken

Ingvar berättar

 

Vi intar det medhavda fikat. Lite regn kom som synes på Sveas paraply, men det var kortvarigt.

 

Efter fikat vandrade vi åter till bilarna efter en återigen trvlig och givande vandring i ”Finnmarken

 

Framme på vägen igen. Dags för hemfärd.

 

 

Byavandring Gransjön 2010

Byavandring på Gransjön onsdagen den 26 maj 2010, kl 18.00

 

16 personer mötte upp vid Hundmyrvägen. Vandringen var uppdelad i två delar, den första till Jon-Ors och den andra till Häranpelles, båda namnen med lokalt uttal. Vandringen guidades av Ingrid Hansson, Per-Erik Lilja och Birger Engblom.

Det nu kallade Jon-Ors (Jon-Ols, kommet ur namnet Johan Olsson) är med stor sannolikhet en bosättning från tiden för finnvandringen, troligen från slutet av 1600 talet.
Den allra förste som bodde här var troligen var en med namn Jöran Johansson som enligt källor senare flyttade till Norge. Senare, men av de första, som bodde här var troligen en Erik Larsson som var son till "Gröt-Lasse" på Tjärnsjön.
Stället beboddes och brukades, enligt vad som enligt som finns kännedom om, fram till 1897 av en Olof Petter Bolin från Torp som bodde här. Boningshuset flyttades från stället mellan 1910-20 och står i dag i Fanbyn, mitt emot Hammarn. Marken brukades sist av Kalle Sjögren på 1950 talet, det enda som fanns kvar av byggnationerna var då en lada som även den nu är borta.

Stigen till Jon-Ors var i en liten sydsluttning där det var mycket rikligt med blåsippor (för dagen bara blad). Vid tiden för odling var det viktigt med blåsipporna. På de platser där blåsippor växte var det extra gynnsamt att odla, "fet" och bra jordmån kalk- och näringsrikt och till det då södersluttning, platsen för ett svedjebruk var alltså noga utsedd.

På platsen fanns flertal rester byggnadsgrunder. Den bäst bevarade var en jordkällare som var belägen under bostadshuset, till det huset finns även en av hörnstenarna som även, troligen, utgjorde grundstenen till muren.

 

 

Stenmuren ca 15 m lång.

 

 

  Jordkällaren beskådas av Birger, Svea och Nore

 

 Intreör från källaren.

  

   Bron upp till ett härbre?

 

Den andra delen av vandringen gick till Häranpälles, ett namn med fri stavning och betydelse. Personer med finska språket som modersmål är osäkra på dess betydelse, men några tror att det kan hänföras herre eller sammansatt till härbärge.

Häranpälles är en plats där vissa, men otydbara, spår finns. Till platsen som ligger, i stora drag, mellan Birgers och skolan finns en gammal väg som i dag nästan utjämnats med omkringliggande åkermark. Vägen har haft förlängningar som nu är borta. Som ovan är det oklart vad där varit men tidigare berättelser säger att det troligt var ett gästgiveri, att "forare" kunnat vila sina hästar och även bytt till utvilade hästar för att på återvägen bytt tillbaka.

Inga bosättningsföremål kan längre hittas, troligen fins de men under gräs och mylla välbevarade. På bilden är det Birger, Lasse och Sixten som lyssnar på Ingrid som beskrev var husen kan ha stått samt den gamla vägens anslutning.

Birger, Lasse och Sixten.


Hela vandringen avslutades med det medhavda fikat på Birgers loge och med underhållning av Kjell-Ivar och lite allsång. En mycket trevlig kväll som gick alldeles för fort

 

 

Ett stort tack till Ingrid, Birger och Per-Erik för en fin och välplanerad vandringskväll på det trevliga Gransjön.

 

AKTUELLT

 

 

 

 

 

Nyhetsbrev

Länkar